Vad händer vid stress?
När hjärnan tolkar en situation som hotfull (vare sig den är det eller om den upplevs som det) larmas det sympatiska nervsystemet blixtsnabbt. Det sympatiska nervsystemet är den del av det autonoma nervsystemet som styr andning, blodtryck och puls, sådant som är svårt att påverka med vår vilja.
Olika stresshormoner som kortisol, noradrenalin och adrenalin utsöndras från binjurarna och skickas ut i blodet. De har till uppgift att se till att puls och blodtryck höjs och att det finns tillräckligt med socker och energi till musklerna och hjärnan för kamp-flyktreaktionen. Vi blir mindre känsliga för smärta och blodet koagulerar fortare. Blodflödet dirigeras om så att musklerna och hjärnan får mer blod medan matsmältningen, huden och andra organ som inte behövs för en kamp på liv och död eller en snabb reträtt får mindre.
Hjärnans förmåga att ta emot, bearbeta och skicka iväg signaler trimmas och vi kan fatta snabba beslut för att tackla ett problem. På nära nog nolltid skickas en signal om att vi ska hoppa undan när bilen kommer mot oss eller att vi ska slå till myggan som sticker oss.
Problemen uppstår som nämnts när stresspådraget blir långvarigt. Förbindelserna mellan nervcellerna i hjärnan försämras vid kronisk stress, vilket leder till att kommunikationen mellan cellerna blir dålig. Andra organ som mer eller mindre åsidosätts under stress börjar ta skada. Enkelt uttryckt bränner kroppen ut sitt energiförråd, och det i sin tur kan ge en rad följdsjukdomar.
